Vad gör ni när ni inte hittar någon recension?

Det är den vanligaste frågan vi får från andra bibliotek med anledning av vår omläggning av inköpsrutinerna. Ofta hittar vi recensioner, men ibland går det inte. Det finns vissa givna böcker som vi kan köpa direkt utan att läsa recensioner T ex om det kommer en ny bok av Kerstin Ekman eller om det är någon fackbok av en författare som är tongivande inom sitt område.
Vi följer listorna i Media Direkt och ofta är böckerna inte utkomna. Då kan vi avvakta, vi är inte pressade av att följa sista inköpsdatum. Vi kan invänta efterfrågan och så kommer det recensioner så småningom.Vi kan genom samsökskatalogerna se hur de andra biblioteken förhållit sig till boken. Om boken inte köps av andra bibliotek, inte efterfrågas eller recenseras i pressen så drar vi förmodligen så småningom slutsatsen att detta är en bok som vi kan klara oss utan.
Var och en har sina egna fackområden att bevaka och eftersom man gallrar och sköter om avdelningen fortlöpande, så får man en ganska god bild av vad som behövs och efterfrågas. Var och en ansvarar också för att böcker (i det egna ämnet) på tidigare listor, som vi inte kunnat tagit ställning till i första skedet, följs upp.

Bibliotekarierna tar plats!

Efter gårdagens sura betraktelse från min sida angående mediabilden av bibliotek och bibliotekarier kommer idag positiva nyheter. Flera tidningar har Elin Vikstens artikel om Bloggande bibliotekarier ( TT Spektra) . "Bibliotekarier spenderar en stor del av sin tid med att hitta information åt användare. Internet och framförallt webben är ett naturligt och viktigt arbetsredskap för bibliotekarier, vilket gör att de ofta är så kallade early adopters". Tack för det Malin.

Hur debatteras bibliotekens inköp?

Minns ni diskussionen i höstas efter DN-debattartikeln av Johan Norberg och Björn Wallace: ”Kompakt vänstervridning i biblioteken”. Erik Stattin har föredömligt sammanfattat de inlägg som kommit hittills i artikelns kölvatten.
I övrigt är det sällan något skrivs i ämnet. En och annan artikel handlar om bibliotekens dåliga ekonomi, som t ex den förra veckan om Västerås stadsbibliotek som inte längre har råd med böcker eller om att skolbarnen indirekt ska betala för biblioteksbesök i Uppsala kommun.
Den mediala bilden av biblioteken är att vi är fattiga, behjärtansvärda, vänstervridna (?)institutioner på väg ut…
Nordbergs och Wallace slutkläm: ”Den som vill ha en kritisk granskning av svenska maktrelationer och förutfattade meningar har i dag mer att vinna på att koppla upp sig på internet än på att besöka ett bibliotek” är provocerande och smärtsam.
När man går och står i verksamheten ser man något annat, mer komplext. Förmodligen okänt för svenska debattörer. Behöver inte biblioteken bli sedda som de de verkligen är? Har det betydelse för vår utvecklingspotential?

ReviewsOfBooks.com

Ett ställe där man hittar bokrecensioner i engelskspråkiga tidningar är ReviewsOfBooks.com. Man söker på titel och författare och sedan får man en sida med länkar direkt till recensionerna. Man kan t ex läsa vad Margaret Atwood skrev om Orhan Pamuks bok Snow i The New York Times den 15 augusti 2004 och mycket annat.

Intressant utvärdering av omvärldsbevakningsprojekt

Länsbiblioteket i Värmland har under en treårsperiod drivit ett omvärldsbevakningsprojekt. Projektet avslutades i april 2005 och en utvärdering av projektet har gjorts av Christina Ekbom på Capsula Information AB.

Säffle bibliotek var mycket aktivt i projektet och ytterligare några bibliotek visade intresse, men av olika anledningar kom inga fler kommuner igång. Christina Ekbom diskuterar vad som kan ligga bakom och lyfter bland annat fram:

" Vid små bibliotek får personalen inte lika stor träning i informationssökning ur olika källor som vid större bibliotek. Det kan ha funnits ett mått av dåligt självförtroende bakom att man inte frimodigt tagit kontakt med kommunledningen och erbjudit sina tjänster".

I Sunne har vi haft kurser för personalen i informationssökning och databasanvänding, men bara kurser hjälper inte. Liksom en musiker behöver man öva ofta. I och med att vi nu använder våra databaser flitigt för att söka information inför inköpen, så har vi blivit förtrogna med att använda de digitala verktygen. Om man regelbundet omvärldsbevakar för egen del är det lättare att våga göra det för andra.

Omläggning av inköp vid Vilhelmina folkbibliotek

När BTJ-listorna försvann från Vilhelmina folkbibliotek la man om inköpsrutinerna rejält. Erica Rantatalo har sammanfattat vårens händelser i BINMediePlanerar, bloggen för kursen Medieplanering i norr. Läs även bibliotekets information "Inköpsguide" på hemsidan! Det finns mycket att känna igen sig i för oss i Sunne.

Bokrondellen

Några bibliotek använder sig av Bokrondellen för att få information om nya böcker. Tjänsten är i första hand till för att förse bokhandeln med information och man arbetar just nu med att utveckla en ny version. Basen innehåller inte recensioner men som regel en kort beskrivning av bokens innehåll.

Från Bokrondellens informationssida:
"Samtliga titlar i Bokrondellen presenteras enligt samma standard, informationen om böckerna är alltså likvärdig oavsett förlag. Titelinformationen inkluderar lagerstatus, klassificering, ämnesord, katalogtexter, längre textutdrag samt bilder. Bilderna är synliga redan i träfflistan men kan också väljas bort om man föredrar det. Klassificering enligt SAB samt ämnesord fås från Kungliga Biblioteket. Även varugrupp enligt branschstandard läggs på varje titel, från och med 2005 också BIC-koder. Bokrondellen granskar varje post enligt svenska katalogiseringsregler. Vi kompletterar även ibland ämnesorden från Kungliga Biblioteket, samt sätter ämnesord även på skönlitteratur".

Sunne är ett av de bibliotek som kostnadsfritt provar tjänsten under 2005 och som kommer att delta i en utvärdering i slutet av året. Förlagsinformation kan man i och för sig hitta på förlagens hemsidor, men det är praktiskt att allt finns samlat i Bokrondellen. Priset för bokhandeln är: 1000/månad och butik. Vad priset skulle komma att blir för bibliotek är än så länge okänt.

Inköp på entreprenad

I Biblioteksbladet 2005:02 finns en artikel om Profilinköpsprojektet i Stockholm 2004. Tre försöksbibliotek valde att lämna över 80 % av sina bokanslag till Bibliotekstjänst som sedan levererade efter förutbestämda inköpsprofiler. Exempelvis undanbad sig ett av biblioteken böcker om kyrkans inre arbete och valde att 20% av inköpen skulle bestå av deckare. Idén att lägga ut inköpen hade man fått från biblioteket i Brisbane i Australien. Målet var att frigöra tid genom att komma ifrån långa inköpsmöten och tidskrävande listläsning. I Biblioteksbladet 2005:04 kommenteras artikeln av Ulla Brohed och Eva Olson vid Malmö stadsbibliotek. Deras recept är bra medieplanering och de förordar ett utvecklande av "verktygen för bibliotekariens profession" där man på avdelningsnivå planerar såväl inköp som gallring.

Redan på 80-talet!

I Rapport från Kulturrådet 1989: "Nödslakt av heliga kor" (s.35-48) kan man läsa om ett försök i Degerfors 1987 . Man valde där att under ett år köpa böcker till biblioteket utan att använda Bibliotekstjänst sambindningslistor. På den tiden fanns inte möjligheten att söka information på webben så bibliotekspersonalen fick vara uppfinningsrik i att finna nya vägar att informera sig om nyutkommen litteratur.
En av försökets frågeställningar var:
"Hur fungerar en folkbiblioteksorganistation som helt avstår ifrån det stöd i inköpsarbete som Bibliotekstjänst sambindning ger; hur förändras själva inköpsarbetet, vilka rutiner försvinner, vilka tillkommer, hur förändras arbetsfördelning och organisation, vilka fördelar erhåller man, vilka nackdelar uppstår?". Rapporten innehåller en intressant diskussion bland personalen på Degerfors bibliotek kring hur försöket påverkade dem.

Förändrade arbetsrutiner : förnyad arbetsgrupp?

DIK Bibliotekarieförbundets stipendiefond till Greta Linders minne har tilldelat mig årets stipendium på 15 000 kr. Jag ska använda stipendiet till att undersöka hur man köper in böcker på de bibliotek i Sverige som har tackat nej till Bibliotekstjänst erbjudande om inköpsstöd. Jag arbetar själv på Sunne bibliotek, som är ett "listlöst" bibliotek och vi har under våren så saktliga börjat utveckla nya rutiner för inköp. Tack vare stipendiet kan jag ta tjänstledigt några veckor i höst och avser då att besöka andra bibliotek som inte använder listorna.