DIK´s kongress 2006
I helgen var jag ombud på DIK´s kongress. Det var intressant. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth talade i sitt invigningsanförande om vikten av att förnya kulturpolitiken och Anna Ekström från SACO berättade om förhandlingarna om A-kassan. Jan Nygren från Saab hade ett intressant föredrag om framtidsfrågor.
Kongressen hade att fatta en rad beslut. Arbetet med att inrikta sig på en Kunskapspolitik, som vi fattade beslut om ser jag fram emot att följa. Det kan förhoppningsvis innebära en nytändning för vår sektor och för samhället i stort.
Men alla beslut gick inte min väg, men det är så det är i en demokratisk process. Alla kan inte få precis som de vill. Jag tycker att det är synd att det blir dyrare att vara med i facket och jag hade önskat att inkomstförsäkringen hade varit frivillig. Kanske skulle jag ha gjort ett yrkande om det, men i gruppdiskussionerna kom det i alla fall i min grupp fram att de flesta var positiva till inkomstförsäkringen.
Så här skriver DIK om försäkringen:
"Den genomsnittlige DIK-medlemmen tjänar drygt 25 000 i månaden. Från och med 1 januari kommer denna medlem, om hon blir arbetslös, att få ut 14 960 kronor före skatt från a-kassan, enligt de nya regler om sänkt a-kassa som träder i kraft den 1 januari 2007. Med DIKs inkomstförsäkring får hon en utfyllnad som täcker gapet upp till 20 000 före skatt. Det betyder alltså drygt 5 000 extra i månaden."
Problemet för mig är att människor, som jag själv och andra, som jag vet har röstat fram mig till kongressen inte tjänar så mycket. Många av de DIK´are jag känner jobbar 75 eller 80 % och har grundlöner en bra bit under 25 000 kr trots att de har jobbat länge. De får bara vara med och betala försäkringen (24 kr/mån) men får inte ut något av den om de skulle bli arbetslösa eftersom de redan ligger på en nivå kring 18 000 kr.
Men vi får hoppas att det fackliga arbetet med att höja statusen på våra jobb kommer att innebära att vi snart ligger i betydligt högre nivåer och då har vi också nytta av försäkringen...
Kongressen hade att fatta en rad beslut. Arbetet med att inrikta sig på en Kunskapspolitik, som vi fattade beslut om ser jag fram emot att följa. Det kan förhoppningsvis innebära en nytändning för vår sektor och för samhället i stort.
Men alla beslut gick inte min väg, men det är så det är i en demokratisk process. Alla kan inte få precis som de vill. Jag tycker att det är synd att det blir dyrare att vara med i facket och jag hade önskat att inkomstförsäkringen hade varit frivillig. Kanske skulle jag ha gjort ett yrkande om det, men i gruppdiskussionerna kom det i alla fall i min grupp fram att de flesta var positiva till inkomstförsäkringen.
Så här skriver DIK om försäkringen:
"Den genomsnittlige DIK-medlemmen tjänar drygt 25 000 i månaden. Från och med 1 januari kommer denna medlem, om hon blir arbetslös, att få ut 14 960 kronor före skatt från a-kassan, enligt de nya regler om sänkt a-kassa som träder i kraft den 1 januari 2007. Med DIKs inkomstförsäkring får hon en utfyllnad som täcker gapet upp till 20 000 före skatt. Det betyder alltså drygt 5 000 extra i månaden."
Problemet för mig är att människor, som jag själv och andra, som jag vet har röstat fram mig till kongressen inte tjänar så mycket. Många av de DIK´are jag känner jobbar 75 eller 80 % och har grundlöner en bra bit under 25 000 kr trots att de har jobbat länge. De får bara vara med och betala försäkringen (24 kr/mån) men får inte ut något av den om de skulle bli arbetslösa eftersom de redan ligger på en nivå kring 18 000 kr.
Men vi får hoppas att det fackliga arbetet med att höja statusen på våra jobb kommer att innebära att vi snart ligger i betydligt högre nivåer och då har vi också nytta av försäkringen...
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home