Föreläsare - jag?

Snart i maj, ska jag göra ett framträdande som föreläsare. Jag ska berätta om min rapport "Förändrade arbetsrutiner : förnyad arbetsgrupp?" FÖRÄNDRING - det är ett stort och intressant ämne. Jag växte till exempel upp med järnridån som en självklarhet. Nu förundrar jag mig över att vi inte reflekterade mer över vad som skulle hända efter Sovjetunionens fall. Få av oss trodde på förändring! Och ingen kunde veta hur den skulle gå till. Nu har vi EU, ett spänt läge i mellanöstern, vänstervåg i Latinamerika, aidskatastrof i Afrika, ett kommunistiskt Kina på stark ekonomisk frammarsch och så kriget mot terrorismen… Var kommer den stora förändringen härnäst? Vem kunde förutspå Tsunamin? Vad händer med vädret och när kommer pandemin? Allt förändrar sig på gott och ont och framtidsprofetior slår sällan in. Inte i alla fall just precis, så som man har tänkt sig.
Det blir ett stort perspektiv, men mina tankar kring bibliotekets rutiner har med vår roll i den föränderliga omvärlden att göra. Nu talar man på konferenser om det papperslösa samhället om bibliotekarieyrket som utdöende och om att det är ett stort problem att barn och ungdomar inte läser böcker. Hur förhåller vi oss? Är vår yrkeskår så gammal att vi bara väntar på pensioneringen? Eller, vad vill VI? Kan vi påverka förändringar eller kommer de bara över oss?